Att inte lära sig av sina misstag!

Publicerat: 2014-08-07 08:23:13 | Kategori: Prylar & Hårdvara

Föga förvånande så har jag inget större förtroende för Thomanns eget märke "Harley Benton", speciellt efter att ha fått erfara detta i första hand. Att jag skulle få för mig att pröva lyckan en gång till i HB-lotteriet kändes fram till igår rent ut sagt idiotiskt, men så la jag ändå en beställning igår kväll!

För att specificera lite så är egentligen inte Harley Benton automatiskt ett värdelöst märke. Just i mitt fall var det en blandning av dålig kvalitetskontroll samt dålig paketering. Det sistnämnda är inte speciellt vanligt att erfara hos Thomann. Gällande kvalitetskontrollen så var det lite bubblig lack, elektronikfel och usel inställning. För att summera så går det att fixa det mesta gällande en Harley Benton om den skickats väl paketerad, men det är knappast värt att köpa en av ovanstående märke om det finns exempelvis en Epiphone för någon hundralapp mer.

Det var dagens historielektion, men jag kanske borde berätta lite om min beställning. Jag har beställt en åtta-strängad Harley Benton, en så kallad "R-458 Progressive series", för just dryga 1400 kronor. Det var inte förstahandsvalet såklart, men prisgapet för sådana gitarrer är gigantiskt. Näst billigaste kostar mer än dubbelt så mycket och den gitarren kändes väldigt knapert utrustad ändå. Den första riktigt fina gitarren kostar över 6000 kronor vilket är väldigt saftigt. Därför tog jag beslutet att köpa det absolut billigaste skräpet och se om jag kan få den spelbar.

Vad behöver man egentligen en åtta-strängad gitarr till? Det är ett ganska nytt påfund och de har blivit populära med dessa nya hippa musikstilar så som djent, deathcore och liknande. Jag håller mig långt ifrån sådana musikstilar, men jag gillar grymt nedstämda gitarrer och speciellt när det är så lågt som en hel oktav nedstämt. Jag har dessutom börjat meka med ett nytt musikprojekt där jag spelar någon form av funeral doom metal och då ska det låta mörkt och tungt som attan. Jag har spelat in med en Morpheus Droptune och kan på det viset få en oktavs nedstämning, men det är inte riktigt samma känsla. Dessutom så låter en genuint nedstämd gitarr något ofantligt mycket "sladdrigare", i brist på bättre ord, och på något underligt vis så menade jag det som något positivt.

Hur som helst, nu är det bara att längta till undergången eller hur man nu ska förklara detta. Antagligen som kommer gitarren att kräva väldigt mycket jobb, men kommer den att bli spelbar? Stay tuned!


comments powered by Disqus